Rethostan from hell och samtal med begravningsbyrån...
Har varit hostig och det har kliat i halsen på mig de senaste dagarna. Varken blivit bättre eller sämre egentligen. Fredagen, lördagen = samma sak. Fick en terapeutisk massage i lördags vid sexton-tiden, helkroppsvarianten i femtio min. Jätteskönt, lite risky när man är förkyld - har i alla fall inte blivit direkt sämre av det hela. Bara det att i går var jag rätt bra i halsen på dagen, däremot satte rethostan from hell i gång i går på kvällen. Samma hosta som innan, lite intensivare och envisare än innan men i stället hade jag inte lika ont i halsen som tidigare. Har i alla fall hostat hela natten bokstavligt talat. Fattar inte hur min man kunnat sova utan några problem. Lagom frustrerande att se en annan person sova riktigt gott när man själv inte har en chans att ens somna för att det kliar och retar i halsen. Var uppe och drack varmt vatten med honung i runt midnatt efter att ha försökt sova i en-två timmar. Sedan vid tre-snåret var jag uppe och drack vanligt vatten. Vände, vred på mig och hostade, försökte hålla mig från att hosta, hostade igen och så fortsatte det....
Klockan blev tio i sex, jag skulle gått upp sex och trettio. Sms:ade jobbet och berättade om min natt och att jag fick stanna hemma i dag åtminstone för jag har hostat hela natten och är rätt kass. I fredags härdade jag mer eller mindre ut för det var sista jobbdagen innan två dagars vila. Men, men. Blir hemma i morgon också, ringde jobbet strax innan sju och min kollega kunde inte höra vem det var som ringde. Lyckat. Sönderhostad = Jaaaa....
Så jag vilade och småslumrade tills strax efter nio innan jag gick upp och gav upp sovandet.
Såg att jag missat ett samtal, ringde upp. Det var en kille från begravningsbyrån i Älvdalen (Ale). Han sa att han ringde om några papper som jag och mina systrar behövde skriva under, det vara bra om vi kunde träffas snarast och få det gjort. Det var papper om arvsrätten som skulle skrivas på. Jag och mina systrar är ju vad man kallar "särkullebarnbarn" det betyder att min pappa var bara barn till min farmor och inte den som jag och systrarna alltid sett som farfar, den hon var gift med och har två barn till med. Vår pappa är ju död sedan länge och det är alltså vi som kommer få vara med under bouppteckningen som så småningom ska äga rum, om någon månad eller så. Jag skulle ju ändå ut och skaffa hostmedicin i dag och han undrade om jag och min yngsta syster kunde komma vägen förbi hans kontor, det löste vi, min äldsta lillasyster skulle få allting skickat till sig för påskrift. Hämtade syrran lite efter fjorton och vi var klara innan femton. Jag var helt slut efter turen till apoteket och lilla mötet med begravningsbyrån, åkte direkt hem igen med en pizza till middag. Min kära mans beslut. Lagom käckt med tanke på att vi inte har så mycket pengar just nu, samtidigt helt perfekt med tanke på att jag inte stått upp sedan vi kom hem. Orkar inte. Ska ta tablett nummer två nu mot rethostan, Noskapin it is. Hoppas det ska hjälpa.
Jag gillar inte det här med att allt ska hända "tjoff tjoff" efter att någon dött. Stressa fram en begravning, sedan är det arvsrätt och uppdelning av det och ja. Det är sånt som inte känns så viktigt mitt i allt ärligt talat. Farfar vill dock att allt det här som vi nu måste gå i genom ska gå snabbt så det är över. För hans skull känns det därför bra att vi får allting sånt här löst. Inga sura, giriga eller arga miner heller från något håll, det är skönt, inte som det var när vår biologiska farfar dog för några år sedan. Samtidigt, om sånt här kunnat vänta lite, bara man kunde frysa det som nu räknas till farmors tillgångar, utom lägenheten då, så hade ju alla kunnat hinna landa innan man behövde ta tag i allt det praktiska. Helt vansinnigt egentligen att det hela måste dras i gång, lilla farmor har ju inte ens legat i jorden i en månad ännu...=/
Men för farfars skull nu då, när det är som det är med arvsrätt och systemet kring det hela, så är det här bra.
Han kan lämna det praktiska bakom sig och bara fokusera på att gå vidare och även sörja sin fru i lite mer lugn och ro. Bra. Lilla farfar.
