ikkas

Nya "stuprör" tack...

Publicerad 2009-08-31 19:29:19 i Bla Bla Bla...,

Usch, jag har haft så konstigt ont i magen i en vecka nu. Tarmarna känns hela tiden tunga och fulla, även om jag inte har någon knepig mage i övrigt. Mår illa, tycker mig känna varje matbit jag ätit det senaste året eller så. Gör ont när jag böjer mig, känns fullt och nödigt när jag går, sitter, står. Hela tiden. Hela tiden känner jag mina tarmar, min mage. Vad sjutton är det för något? Ingen feber, inga kräkningar, inget konstigt från nummer två heller men jag känner mig hela tiden uppsvullen och nödig. Blir galen snart. Mår jätteknepigt....

Några andra som sväller upp är kissarna, tack och lov. Jag har sett fel på vågen dock, han väger inte mer än 750 gram och hon ligger på ungefär 650 gram mätt nu i dag. Skönt. Hon kvicknar till mer och mer och slipper maskar och diarréer. Trevligt för oss och underbart för henne. De är två riktiga kelpissar kan jag säga, gosar, gosar och gosar med mig och Pälskling. Likväl som de gör små bus däremellan eller slumrar och gosar med varandra....
Fåglarna är ännu glada och mysiga som vanligt, det är bra. Sitter och kvittrar, visslar och myser i sin bur just nu...

Det enda som inte är bra är mina "stuprör" (tarmarna). Jag undrar vad det är alltså. Vill inte bli dålig och känner inte att jag har tid med det heller. Bläää....

Ska lägga mig och titta på en film snart tror jag.
Såg på "Brokeback Mountain" i går, den var rätt bra.
Behöver en lika skön kväll i dag igen, för mina "stuprörs" skull om inte annat...

Full rulle...

Publicerad 2009-08-29 08:19:59 i Bla Bla Bla...,

Det har varit lite fullt upp i veckan, minst sagt....

I måndags var jag på jobbet + möte efteråt från sjutrettio till tjugoettrettio.
Med andra ord gjorde jag inte så mycket annat, sökte på katthem hann jag däremot med.

På tisdagen jobbade jag hela dagen, direkt efter det hämtade Pälskling mig och vi åkte till Råmossens katthem och kom hem med våra små katter.

Onsdagen hade jag tidig dag, sköööönt! Var hemma redan runt fjorton och kelade i massor med småkissarna samt lagade mat och plockade lite i vår kaoshörna. Våra ex.grannar J och N kom över en stund på kvällen.

Torsdagen var lång igen, jag jobbade tills artonfemton, sedan direkt till spinningen. Var hemma vid tjugotrettio, då var J och N här, de gick när jag var i duschen, de tog en kortis hit och lämnade en skärm - tack, tack!

I går hade jag en tidig fredag, slutade vid tretton. Det behövde jag verkligen kan jag säga.
Stack hem och städade i den fuktiga värmen och röjde lite i kaoshörnan. Kissarna var livrädda för dammsugaren, fast Olivia tyckte av någon märklig anledning att golvmoppen var ännu läskigare. En trist eftermiddag för dem alltså, dessutom passade jag på att klippa de små klorna för första gången med klosax. Rasmus drog undan tassarna hela tiden, framtassarna gick bra men när det var dags för baktassarna blev han förbannad, fräste och spottade. Olivia låg blickstilla under hela klippningen. Pluspoäng till henne alltså eftersom jag slapp bråka med henne efter att först bråkat med lillkillen.
Bonusmamma K var över och tittade på katterna samt fick lite hjälp med hemsida av Pälskling, fikade lite och kelade med kissarna.
Senare kom syrran J hit, hon ligger just nu och sover i soffan bredvid...=P
Hon ska vara kattvakt över dagen, jag och Pälskling ska i väg på årsstämma för hans släktstugas förening och blir nog borta typ hela dagen lång. Så syrran får klara sig själv. Hon stannar tills i morgon så då hinner vi säkert umgås mer...
Även bästa killkompisen var här med sin familj, det var full fart på lilla F och hon tyckte jättemycket om katterna så det var rätt mycket passande. Hehe. Hon är go den lilla ungen. =)

Som ni märker är jag uppe i ottan i dag, jag vaknade redan före sju och var kissnödig. Sedan kunde jag inte somna om. Gick in till katterna i köket, rensade låda, gav nytt vatten och fyllde på med torrfoder och babykattmjölk. De har blivit bortskämda med ugnskokt lax och kyckling de senaste dagarna så de har lärt sig att det finns godsaker i kylskåpet. Vrålar och tindrar med ögonen så fort jag närmar mig kylskåpet eller frysen...
Rasmus har lyckats gå upp från 700 g till 800 g på två dagar, vägde dem båda i går, och Olivia har gått upp från 500 g till 525 g. Alltid något. Men jag ser till att hon nu får äta på en köksbänk eller så innan jag ställer ned matskålen till dem båda, för även om jag har två skålar vill de gärna äta ur samma skål och Rasmus är helt mattokig. Han vräker i sig allting på bara några få minuter, medan hon kan spara och sitta och fundera lite över maten. Ingen bra kombination på den fronten alltså, speciellt då hon är allra minst viktmässigt av de två...

Fåglarna trivs ännu och har kunnat vara utsläppta i princip lika mycket som vanligt, de tycker katterna är spännande - särskilt Neo som gärna vill hälsa på dem. Han gjorde dock inga försök i går, han blev viftad åt häromdagen av Olivia och hon var lite väl närgången så det kanske gjorde honom något försiktigare. Hoppas jag. Men kissarna bryr sig inte ett dugg om fåglarna när de sitter i sin bur, tittar knappt på dem. Likaså höll jag Rasmus rätt nära dem häromdagen, han var inte så intresserad heller. Men när de flyger ser de himla roliga ut, tydligen...

Det rullar på som vanligt här, mer katter i tankarna bara och logistik kring dem. Pälskling pluggar ju i närheten så som längst har de varit ensamma i fem timmar, men brukar ligga på max tre timmar om dagen. Det funkar, de har varandra.

Låt mig presentera Rasmus & Olivia!

Publicerad 2009-08-26 15:29:00 i Katter,

I går kom de två små kattungarna hem till oss, något omtumlade men söta och spinnande - ja, som spunnet socker...=P
De har i natt sovit i vårt kök, tätt intill inne i boet på den klätterställning som vi köpt till dem. De gnydde lite båda två, vi stoppade in dem i deras lilla bo två gånger om och sedan sov de sött natten lång. Jag kelade i massor med dem under morgonen innan jag gick, efter att jag kelat massor med undulaterna. Nu får jag gå upp åtminstone tjugo-trettio minuter tidigare så jag hinner med alla fyra på morgonen...;)
Pälskling har kelat med dem under dagen, han gick till skolan på sin första lektion för dagen strax innan jag kom hem.
De har alltså inte varit ensamma i dag och kommer inte behöva vara ensamma särskilt länge någon vardag det närmsta året åtminstone. Det känns bra och tryggt.
Just nu sitter jag och kikar på dem när de slumrar ingosade i en filt på soffan. Många nya intryck gör små katter mycket trötta, särskilt ihop med maskmedel....

Nåväl, nu en liten presentation av de två små liven som vi köpt på Råmossens katthem....

Olivia; Den här lilla damen är född på Råmossens katthem den 23/5 i år, hennes mamma kom dit högdräktig från en familj som blev hemlös. Hon blir alltså tretton veckor på söndag och var den sista ungen i sin kull på fyra-fem ungar som bodde kvar på katthemmet. Hon är väldigt liten för sin ålder, en riktig liten pinnelina, i gårkväll fick vi helt klart för oss varför det var så. Hon fick maskmedel strax innan vi åkte hemåt, medlet har de båda fått i omgångar uppe på katthemmet, under kvällen bajsade hon ut två döda, vita maskar som var för sig var ca  tre cm långa och typ trådtunna. (Ni som är äckelmagade kanske inte skulle läst här, kunde förvarnat). Så nu har jag börjat väga de två små liven, går lilla damen upp i vikt är det ett gott tecken på att hon blivit av med masken och ifall det inte kommer ut någon mer då som lever annars är det maskmedel om två veckor som gäller, i annat fall en om fem veckor. Olivia vägde 500 g i dag, inte mycket alls. Hon är bara skinn och ben. Men i denna lilla kropp rymmer sig ungefär tio ton charm, tio ton kel,  tjugo ton nyfikenhet och tio ton tillgivenhet. Inte illa alls va? Ändå syns inte det på vågen...

Här har ni vår lilla äventyrliga lady också;





Rasmus; Rasmus är en liten herre på ungefär tio veckor. Han är också ganska liten för sin ålder vilket beror på att han tills för två veckor sedan sprang runt utanför LIDL i Alingsås med sina fyra syskon men utan mamma. Han hade behövt lite mera modersmjölk än vad han fick med andra ord. Han har dock fått ha Olivias mamma som surrogatmamma, men jag är väldigt osäker på om han fått sådan nära kontakt med henne att hon låtit honom dia henne, han har haft henne som vägvisare på rätt och fel i alla fall. Den här killen är oerhört kelig han också men blir rätt rädd när vi stora människor går runt omkring honom när han befinner sig på golvet. Sitter han på ett bord, i klätterställningen eller i soffan så är det ingen fara men annars är det läskigt och då springer han så fort han kan bort ifrån oss (oftast är vi snabbare och lyckas fånga upp honom). Han följer sin nyfikna surrogatsyster som en liten svans, snuttar i hennes päls (tecken på tillgivenhet men också på att han hade behövt ha sin mamma längre än vad han fick) och har i dag börjat tycka det är kul när vi leker med honom. Jag vägde även honom i dag, 700 g vägde han på vågen - likt surrogatsyrran hans har han många kvaliteter som inte väger något alls mer än i själen på husse och matte. Han kommer nog bli en riktig liten spjuver så småningom när han känner sig helt trygg här....

Så här ser vår Rasmus på luffen ut;






Men så här ser vi oftast de små liven - tillsammans;










Bilderna jag lagt upp är tagna med min mobil och lite halvkassa, tyvärr.
Pälsklings mamma tog nog ett par fina med sin kamera i går hoppas jag. Och Pälskling har ett par fina på sin mobil också....



Om

Min profilbild

Ikka

Hej! Jag skriver om ditt och datt - eller kanske snarare om mitt och katt, för att vara mer specifik. Den här bloggen handlar om min tid på jorden, om allt mellan himmel och hav. Katter, trädgård, husliv och en salig blandning med sånt jag känner för att berätta om. Välkomna till mig!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela