ikkas

Avslag...

Publicerad 2010-03-27 11:25:18 i Bla Bla Bla...,

Ja, ni hör på rubriken att det inte är något kul jag har att berätta...

Pälskling har fått avslag i sin ansökan om studiemedel. Han hade inte med sig tillräckligt många poäng från förra terminen för att vara berättigad att få något studiemedel denna termin. Han kan få det om han lyckas fånga upp och få tillräckligt många poäng, men då ska han först fixa det sedan kan han veckan efter dess ansöka om studiemedel igen, med handläggningstid på tre veckor i en omgång till och omprövning. Han hade tydligen inte fixat svenskan förra terminen, han har inte sagt ett ord om det förrän nu. Hade han fixat svenskan så hade han haft tio poäng över de poäng han måste ha för att kunna få studiemedel denna termin. Jävla skit! Jag är less på CSN och studier nu. För stunden är jag jävligt less på Pälskling också. Han har ju ett mål, han vill bli CAD-konstruktör, han var taggad till tusen och redo att plugga i höstas - han tyckte det skulle bli skönt. Ändå kan han inte bita ihop en endaste termin som det var lite tuffare, inte ens när det var den första på flera år och när han som sagt var taggad till tänderna. I bland undrar jag vad problemet ligger någonstans. Denna termin han går nu är ju en glidartermin, kunde han inte bara tänkt så i höstas? Hela vår ekonomi, vårt boende allting står ju på spel i det här. Lägsta inkomsten en av oss kan ha för att vi ska fixa vårt boende här där vi bor är just ett fullständigt studiemedel, den andra måste tjäna minst den lön som jag har ut ungefär. Det var kravet för att vi ens skulle kunna låna till denna lägenhet. Då var det jag som studerade och Pälskling som hade en lön som var ungefär som den jag har nu, sedan fick ju jag anställning direkt efter det som tur väl var och under ett par månader hade vi båda heltidslön. Pälskling kunde ju inte göra mycket åt att han blev uppsagd, däremot kan han göra mycket åt den situation han nu skapat, eller han kunde gjort mycket åt det. Han körde i svenskan, jag är ju för sjutton svensklärare och hade MVG i svenska B, det talade jag om för honom förra terminen då han sa att han inte tycker just det ämnet är så roligt. Jag sa att jag kunde hjälpa honom att lösa uppgifterna, han bad mig några gånger om en genomläsning men tydligen var det andra uppgifter han behövt mer hjälp med, uppgifter jag inte ens visste existerade. Han valde att hålla tyst, köra i svenskan, och först nu när vi inte får en endaste krona talar han om det för mig. Han vill så gärna försöka lösa allting på egen hand in i det sista, det vet jag, vilket brukar sluta i misär rent ut sagt. Jag är jädrigt trött på det hela. Jag älskar honom, det har jag gjort genom alla kriser vi gått i genom, annars hade jag sprungit åt andra hållet för längesen så mycket skit som vi släpats runt i de senaste åren. Men jag är så trött på att komma i såna här situationer. Sedan jag flyttade hemifrån har jag varje månad haft någon inkomst, det har varierat från lägst fyra-femtusen (inte tillräckligt och där kom lånen från Pälsklings föräldrar in, till mamman är det avbetalt från min sida och pappan vill inte ha något tillbaka) och upp till den lön jag har i dag. Jag har alltid kämpat, bråkat, pusslat och sett till att ha någon form av ekonomi. Jag har oroat mig, grubblat och jag ser kronofogd eller sådant som min hemskaste mardröm och misslyckande - vi har inte hamnat där och vi kommer inte hamna där heller, det jobbar åtminstone jag på febrilt hela tiden även om det i bland känns som en hårfin gräns. Pälskling går helt i andan "det löser sig". Han släpper sällan den andan alls. Dock har han nu i mars varit på AMS och sökt jobb samt försökt sparka i gång A-kassan, förhoppningsvis ska väl det ge något inom en-två månader. Men det är ju fortfarande så att han gått utan någon inkomst i tre månader nu och han har inte ens tänkt på att det där med svenskan påverkat CSN, eller det verkar inte som han tänkt på det i alla fall. Jag har ju inte pengar så det räcker helt åt oss båda, vi ligger efter till sparandet till vårt bolånekonto denna månad, vi ligger efter i betalning till hans mamma sedan två-tre månader (hans pappa lyckades vi betala tillbaka till nu för vår bilförsäkring i jan-feb som han står på, denna månads betalning kommer vi nog halka efter med igen dock). Vi har sparat en massa pengar på ett konto, där har vi fått dra strax över tretusen redan i förra månaden som vi skulle haft råd att sätta tillbaka om Pälskling fått i gång sitt CSN tills i denna månad, min rädsla är att det blir ännu mer som får dras där i slutet av nästa månad i stället för att sättas tillbaka. Det kontot är inte alls tänkt att ha att leva på, det ska användas till helt andra saker. Visst, jag kan vara en räddande ängel i det andra som vi tänkt ha pengarna till, jag har redan tänkt att vara det och lägga ut till det - så att vi betalar tillbaka till mig när vi båda jobbar, känner ingen stress för den sakens skull på så vis, inte alls. Men det är så trist att det ska behöva bli sådär när vi ändå har haft en plan, en tanke och sparat, sparat, sparat. Vi får se hur det hela reder sig denna månaden ut, det kan ju hända att A-kassan sparkas i gång snabbare än snabbast, om vi för en gångs skull kan ha lite tur....

Jag är less som sagt.
I början av veckan gick jag ut med en solstråle-attityd, jag var lycklig, lycklig, lycklig och ingenting kunde stoppa mig från att vara det. Det sken om mig, det fick jag höra från flera håll och jag var bara kär, vårig och kände mig lätt som ett litet moln. Jag försöker att hålla den känslan uppe ännu, men den har falnat nåt så in i helsike och jag är mest grinig och bitter för stunden.
Jävla skit. Jag hade innan det trista avslaget bestämt med Hjärtat att vi skulle ta en öl i kväll och bara tjöta, hon är sällan barnfri och ledig en fredag-lördag men råkade vara det just denna helg. Behöver jag säga att jag blundar för misären i kväll? Det blir tamejfan en öl, med antibiotika i kroppen också dessutom. Sista dagen i morgon för den härliga kuren.
Grinig och bitter var dagens ledord som sagt, med hopp och försök om att känna sig som en solig, lätt, citronfjäril med paraply....

Antibiotikakur nr 2....

Publicerad 2010-03-21 11:23:16 i Bla Bla Bla...,

Halsflussen vägrade att ge upp för Kåvepeninet. I fredags fick jag pallra mig till vårdcentralen igen för ny undersökning och ev. ny medicin. Ja, det var ju inte mkt mer för läkaren att säga än att Kåvepeninet verkade vara för klent och varsågod att hämta ut en starkare variant av antibiotika. Fick ta besöket på faktura, tack och lov eftersom de sista pengarna räckte till antingen besöket eller nya medicinen. Som ni förstår är det lite svårt att välja antingen eller, utan läkarbesök - ingen ny medicin. Med läkarbesök och direktbetalning - ingen medicin alls ändå, i mitt fall. Så jag pustade ut och tog mig till apoteket, Pälskling fick köra den dagen då jag inte ville återuppleva torsdagens misär efter att ha gått utanför dörren och handlat. Tog flera timmar för mig att återhämta mig och jag blev tokdålig. Fick i alla fall börja om med en ny, starkare antibiotikakur. Jag ska ta den i tio dagar, så allting nollställdes och jag fick börja om. Fan i helvete! Ingen träning på 100 år känns det som! =//
Det enda som ändå gällde var att jag var smittfri sa läkaren, trots att jag såg ut som fan i svalget och på tonsillerna. Jag skulle vänta mig att alla vita pluppar och annat äckel som inte ska vara i svalget skulle försvinna i helgen, senast i dag, sa läkaren. Jag väntar fortfarande, några är borta men de flesta är kvar. Hmmm, men det är tolv-tretton timmar kvar av helgen ju...;)

I går mådde jag superbra, trodde jag inte med tanke på att fredagskvällen spenderades under en filt i "tyck-synd-om-mig-feber-frossa-läge". Men i går, i går lagades det renskavsgryta av moi och jag städade i köket, donade och grejade. Var pigg och kry. Orkade till och med ett gräl med Pälskling. Fantastiskt! ;)
Så det blev att åka till bästa killkompisen och hans tjej - hon fyllde år i fredags och hade födelsedagsfest. Men jag höll mig mest till vanligt kranvatten, föll för 1 glas med White Russian (de som känner mig skulle aldrig tro något annat heller). Var en trevlig kväll/natt, lite singstar, gott sällskap och så - rätt lugn kväll alltså, fast en herre i sällskapet (en kompis), som alltid härjar loss vart han än hamnar, kände inte av lugnet utan körde full fräs...=P

I dag ska jag bara vara tillbakalutad och ta det lugnt, enda bedriften blir att laga en middag betydligt senare än nu. Tills dess ska jag peppa i gång det friska tänkandet och kurera mig tills i morgon då det blir all work, work!

Men geeee upp då!!!

Publicerad 2010-03-17 08:48:05 i Bla Bla Bla...,

Jag brukar alltid känna mig bättre och så gott som frisk efter en tablett med Kåvepenin när det gäller halsfluss. Inte denna gång dock. Jag har fortfarande apont och halsen känns likadan som innan, har hunnit äta fyra tabletter nu. Halsflussen denna vår verkar vara mer envis. Jag väntade nog en dag för mycket med att gå till vårdcentralen, rättare sagt så fanns det inte någon tid för mig i måndags. Jag vill och hoppas på att kunna jobba i morgon då jag räknas som smittfri, eller det är nog redan i kväll jag räknas som smittfri, men det återstår ju att tänka på. Mår jag så piss som jag gjort från sexton-tiden och fram till att jag lagt mig de senaste dagarna så kommer det inte att gå att jobba i morgon heller. Mornarna är också kassa, börjar reda sig lite nu men tidigare i morse var förjävlig...=/

Vill bara att den här nedrans halsflussen ska hissa vit flagg nu och geee uuuupp!! Innan jag gör det....

På lördag är det fest, jag är smittfri ett par dagar innan dess och hoppas på att ha orken att gå. Pälskling har inte åkt på någon halsfluss heller. Håller tummarna helt enkelt. Blir ju alkoholfritt i vilket fall som, gör inget alls känner jag just nu...

Om

Min profilbild

Ikka

Hej! Jag skriver om ditt och datt - eller kanske snarare om mitt och katt, för att vara mer specifik. Den här bloggen handlar om min tid på jorden, om allt mellan himmel och hav. Katter, trädgård, husliv och en salig blandning med sånt jag känner för att berätta om. Välkomna till mig!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela