ikkas

Uppdatering av renoveringen här i vårt lilla hus...

Publicerad 2015-11-05 21:59:00 i Husbestyr,

Det s k "fågelrummet" är nu klart med lister och el på plats och säkert. Gott med en elektriker i nära familjen. 
Maken håller nu på med en platsbyggd bokhylla i huvudändan av där Hemnes-bädden ska stå. Sedan är rummet klart. Dags att då gå loss i dess klädkammare. 


Det har dock blivit ett sidospår igen....av hälsoskäl....
Jag la mig en kväll i vårt sovrum, kan först ge en historia bakom just den där kvällen...har känt av som grus i ögonen i det rummet och varit småsnuvig till och från i perioder. Sniffat på katterna och andats in dem - livrädd att det ska vara känningar av dem (hade dock aldrig gjort mig av med dem ändå, hade hellre haft korta stunder med reaktioner i och med att det hela inte varit så allvarligt). Ingen reaktion på katterna, vilket jag inte heller trodde då jag endast haft reaktioner kopplat till vårt sovrum och sängen. Trott att det varit kvalster, eftersom det främst är i sängen jag känt av det hela och just sängar är ju rätt kvalstertäta. Tvättat allt i sängen och ja, grejat runt, vädrat osv. - blev helt bra ett tag. Har en gammal inbyggd garderob i sovrummet och en fristånede klädstång (kasst med förvaring i nuläget). Känt i bland att kläderna, lakanen osv. från garderoben luktat lite instängt och speciellt. Garderoben hade rena spånskivor som hyllplan. Det visade sig att det var dem som var problemet...

Så, tillbaka till den där torsdagskvällen då jag la mig och läste innan jag skulle sova...
Dagen före hade jag bytt lakan och valt de påslakan som låg underst i högen, mot hyllplanet av spånskiva - för det var lakan vi inte haft på ett tag och som jag tycker mycket om. Ingen reaktion första natten, men kände när jag bäddade att de luktade lite instängt - men när de väl var på orkade jag inte göra om det utan tänkte att det vädras ur....

Kände när jag låg där andra natten i dessa lakan hur det tätnade och tätnade mer och mer i halsen. Började rossla, vissla och jag hostade. 
Bad efter 20-25 min att min make skulle följa med ner och leta i medicinskåpet efter tänkbara allergimediciner.- eller möjligen ventolin som jag fick för ett par år sedan för nåt rejält virus. Inget fanns hemma. 
Jag övervägde att ringa 112, för vi snackar verkligen att det rörde sig om rätt rejäla andningssvårigheter - märkligt nog var jag hur cool och lugn som helst mitt i det hela och ville agera rationellt. Såg framför mig att jag skulle få väcka upp och störa familjen, klockan var över midnatt. Avvaktade och bestämde mig för att se till att lakanen blev bytta, vädra ut i sovrummet och ge det ett försök - för jag visste att det var lakanen jag reagerat på och att de måste bort och tvättas. Det fungerade. På nån kvart-tjugo minuter la sig det hela och jag kunde sova. 
 
Googlade om spånskivor dagen efter, det är tydligen en del läskigheter i såna (formaldehyd för att nämna en läskig en) som en bör ha i ventilerade utrymmen och de som arbetar med dem kör även med andningsskydd. Jag visste inte detta, maken visste att det gällde för att arbeta med dem, men hade inte tänkt att det skulle behövas nåt skydd mot/för dem när de bara var i en garderob. Vi har ingen ventil i själva sovrummet, utan bara in i krypvinden invid rummet och problemen med grusiga, torra ögon och rinnig näsa om mornarna/nätterna har kommit efter att vi slutat sova med öppet fönster här nu i höst (liksom tvetydiga, liknande, korta perioder då och då även andra gånger under den här tiden på året - i just sängen). Det hela blev alltså glasklart att det rörde sig om dessa jädra spånskivor i vår garderob. 

Hade kramp i lungorna dagen efter och lite lätt yrsel. Pratade med sjukvårdsupplysningen om det hela, de hänvisade mig till min vårdcentral som i sin tur tyckte att jag skulle ringt ambulans, likväl som att jag borde uppsöka jourcentralen den eftermiddagen. Sagt och gjort - en kort tur till jourcentralen sådär på fredagkväll alltså. Träffade dock nån oengagerad läkare som satt och svarade och ringde bekanta i telefon under tiden jag var i rummet och som inte verkade förstå vad jag sa riktigt. Skrevs ut Betapred, Tavegyl och Epipens och så fick jag inte lov att vara nära spånskivorna mer....har ännu inte hämtat ut det som skrevs ut till apoteket, tog den dosen jag fick där och då - krampen i lungorna försvann liksom yrseln. Så, det kan nog vara jättebra att ha de där medicinerna i närheten - ska komma ihåg att hämta dem snarast...Epipen kändes dock väldigt stort!?

De närmsta dagarna började maken projekt avverka de obehandlade spånskivorna i garderoben och nu är den klar - med nya, klädda spånskivor utan minsta öppen yta och alla kläder, lakan och handdukar i garderoben har vi hjälpts åt att tvätta nu under de två veckor som gått sedan det hela skedde. 
Det är sån stor förändring redan nu i rummet! Instängda doften från garderoben är också puts väck! Skönt! 
Dock ska den garderoben göras om igen så småningom när vi väl kommer i gång med vårt sovrum, men för nu är den fixad - p.g.a hälsoskäl som sagt. 

Vi har bestämt oss för att inte riva upp mer nu innan jul, vi ser till att bli klara i "fågelrummet" och så startar vi i vårt sovrum framåt vår-vintern. I januari-februari nästa år...
Känns skönt att vi resonerat som så - kommer ju lätt sidospår och livet i sig händer och sker här och nu, så vi väntar in, känner av och ser till att göra en överskådlig ny planering av vårt sovrum - gjorde en för det och "fågelrummet" med ambitioner att hinna klart i sistnämnda och flytta in där och fortsätta pang på i vårt sovrum...vi lugnar oss lite...har födelsedagar att fira nästan varje helg i november och sedan startar träffar med släkt och familj och annat en vill göra och hinna med i juletider...
Livet ska levas helt enkelt.

Neo....

Publicerad 2015-09-17 09:40:38 i Bla Bla Bla...,

Vår älskade, lilla, neongröna undulat Neo finns inte med oss längre. Han dog i en renoveringsolycka i januari. Stod dumt till när vi höll på med dörrarna och tog bort färg. Så rädda och måna vi varit om denna lilla kille under de 11 år och några månader som han var en kär familjemedlem. Ett jädra misstag på bara ett par minuter kan avgöra och räknas. Vi visste ju det. Mitt i tidspress och renovering, tankarna på allt och inget så är det dock lätt att missa saker. Vi missade helt enkelt att hans bur stod illa till och han blev förgiftad av ångorna från färgen som släppte från våra dörrar när vi brände och skrapade dem. Kom på det efter kanske en kvart-tjugo minuter, när vi tog en paus och hörde hur han flaxade i buren. Då var det för sent. Han dog i min hand. Kände oss riktigt usla och ledsna vill jag lova. Så mycket han varit med om ihop med oss och vi med honom. Överallt där vi hittills bott har han bott. Han har varit med i så gott som allt, blev en del av vår familj ca 1,5 år efter att jag och maken blev ett par. Lille killen. 

Så, vi är inte bara tre nya familjemedlemmar utan även en gammal familjemedlem kort. 
Neo blir den sista undulaten i vår familj, jag har själv alltid haft undulat sedan jag var 4 år gammal. Eftersom vi valt att hjälpa katter och ta in dem i vår familj så känns det dock otryggt för en liten undulat att växa upp här, liksom oschysst i längden då de inte kommer få så goda möjligheter att komma ur buren. 

Neo vilar nu under en vacker, stor, äggformad sten under nya pärlbusken i rabatten där buskrosor och ogräs innan frodades. En rosa förgätmigej är planterad nära intill och det doftar himmelskt där han vilar när rosorna står i blom.

 
 
 
 
 
 
 



I trädgården...

Publicerad 2015-09-17 09:26:32 i Trädgårdskärlek,

Trädgården har stått lite på paus i år - för första gången sedan vi flyttade in här 2012....pallkragarna har det inte odlats mycket i - eller rättare sagt, det sattes en del fröer som aldrig blev något i och med det kalla och blöta klimatet i våras-somras....förodlade ingenting eftersom Mozart och Smilla mer än gärna agerar jordfräsar...
Hinkar med tomater, jordgubbsplanta och chili har funnits - men samma sak där. Inte gett nån direkt skörd (utom hinken med jordgubbarna) i och med att vädret varit som det varit. 

Mest rört sig om ogräsrensning i den mån det har funkat med lilla stjärnan, individen som bor i vårt "pluttrum", maken har byggt ett garage till robotklipparen Ralf under vår altan. Han har även byggt en spalje runt vår altan av armeringsjärn, liksom att han byggde en spalje av armeringsjärn uppe i en av pallkragarna. En gunga har kommit upp i det högsta, och troligen det äldsta, av våra äppleträd - det som går under namnet Bosse, om någon frågar mig. Samtliga äppleträd har fått sig en omgång i vår-vintras av oss båda och jag samlade alla grenar i gemensamma högar med grannarnas grenar,  tanken är att elda i höst. Oxelhäcken har jag tagit nu under sensommaren. För att minimera arbetet här längre fram i höst. Vi hade ett sommarkalas där det flyttade in en hel del druvor, utöver en planta vi redan köpt, klätterros, blåbär, liksom en stjärnmagnolia tillsammans med en vinröd-lila clematis, vårdträd till lill-stjärnan. Fick ett persikoträd av min man i bröllopspresent också. Så vi har fått gräva och tänka till! Rabatten där buskrosorna och massa ogräs frodades flyttades om förra hösten och gav möjligheter att sätta nytt och göra rabatt i våras. Det är nog det som gjorts i år i trädgården denna säsong. Dock måste vi styra upp det så inte buskrosorna tar över igen, eller ogräset - en liten kamp i nuläget....

Haft god skörd på hallon, blåbär, vinbär (de flesta av dem hänger dock kvar på buskarna i år), vitlök. 

Plockat in otroligt mycket blommor och gjort vackra buketter i vår-sommar. Inte varit väder för att kunna vara ute och njuta så mycket i år - så har tagit in sommaren i stället. 

Nu väntar äppleskörd det närmsta och en rejäl höststädning, gjorde en mindre i pallkragarna för en kort tid sedan och tog upp de sista vitlökarna och rädisorna som nog ska få bli bas till nästa års skörd. Hoppas det ska funka! 

Syrenhäckar ska ses över och lite allmän ogräsrensning och upröjning ska ske....
Jag och lilla stjärnan får väl kämpa på i trädgården en del medan maken kör järnet i fågelrummet och vårt sovrum....






Om

Min profilbild

Ikka

Hej! Jag skriver om ditt och datt - eller kanske snarare om mitt och katt, för att vara mer specifik. Den här bloggen handlar om min tid på jorden, om allt mellan himmel och hav. Katter, trädgård, husliv och en salig blandning med sånt jag känner för att berätta om. Välkomna till mig!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela