ikkas

Jag jobbade sent i dag och tog mig i väg mot bussarna, hann med en som bara skulle tagit mig till Allum och så skulle jag bytt där.

När vi kör på en av småvägarna som denna buss åker på för att komma ned till Allum så börjar busschauffören att tala i mikrofonen. Givetvis var högtalarna uppskruvade på max och mannen, (busschauffören), som talade lät som en kvinna med den skärande rösten som det blev tack vare volymen på högtalarna (tror jag, han kanske lät så ändå). Han började förklara varför han möjligen körde lite fortare än trettio, han ville nämligen inte skrapa bussen talade han om så därför försökte han undvika att få möte av bussen med samma nummer som den vi satt på fast som gick åt motsatt håll. Vägen var så smal sa han så det var därför han möjligen körde fortare än vad han fick lov till. Han sa också att han hade full kontroll på bussen och vägen så det var ingen fara. Om någon hade några invändningar eller problem med att han möjligen körde lite för fort så fick de komma fram sa han och skrattade nervöst (?). Hur skulle någon på bussen veta i fall han körde i trettio eller möjligen fyrtio utom han själv? Ingen såg ju hastighetsmätaren ju.  Det lät som han övade på bortförklaringar i fall polisen skulle stanna honom och sedan stängde han av mikrofonen för att sätta i gång den bara ett ögonblick senare och säga "Västtrafik borde skämmas!". Jag visste i det läget inte om jag skulle skratta eller gråta. Hållplatsen vi var på väg mot hade bara en fil så bilar och ev. bussar från andra hållet kan således inte köra om, det enda som ryms på den hållplatsen vi var på väg mot är en buss eller en bil i taget, de från motsatt håll får vänta precis som alla som kommer bakom. Jag vet inte om det var det chauffören tyckte var Västtrafiks fel eller om det var för att turerna med bussarna från varsitt håll gick typ samtidigt. I vilket fall som så stannade han in vid busshållplatsen där bara en buss eller bil i taget kan passera, släppte av någon för att sedan inte få stängt bakdörren. Då har chauffören ställt sig för nära någonting som dörren reagerade på.  Chauffören sa flera gånger "Men jag har ju kört in rätt, jag står ju vid stolpen!" Som ett mantra för sig själv. Klockan tickade i ett par minuter innan jag hoppade av bussen och stack ned till busshållplatsen på den lite större vägen som ligger strax nedanför. Lång köbildning, bilar började vända, bussen från andra hållet kom och stoppade upp det hela som en propp. Jag visste inte heller då om jag skulle skratta eller gråta, informerade två killar i en bil om läget och sa åt dem att vända om de kunde. Några minuter senare var det hela över, bussen kom körandes. Jag hoppade inte på den igen, fångade en annan buss som kom någon minut efter. Rena rama cirkusen. Just vad jag kände för så här på fredagskvällen. Kom hem för en halvtimma sedan i alla fall och ska nu ladda om för att utnyttja julklappen från jobbet i kväll - bio på Kulturum. Jag och mannen ska se "I rymden finns inga känslor". Inhandlade lite godis och hoppas nu på det bästa. Vi ska promenera dit, inte ta bussen - det är alltid något...=P

Jag brukar inte så ofta ha problem med att åka kollektivt men i dag var det som sagt en cirkus med den labila chauffören. Västtrafik borde nog se över både sina bussar och chaufförer tror jag...hahaha...